Hej hopp alla glada!
Jag har egentligen massa saker att berätta om Malaysia. Men jag börjar där jag är nu så får de som komma senare i inlägget.. Eller inte alls. Den som lever får se!
Just nu sitter vi på bussen påväg till flygplatsen! Ingen är så glad som jag och Petronella för de.
Från första dagen har vi i princip längtat tillbaka till Bali.
Vi kom ganska sent på kvällen när vi landade. Så blev typ att sova direkt. Första dagen gick vi upp tidigt för att fixa visat med en gång, men fick inte komma in på den indonesiska ambassaden utan långbyxor långärmad tröja och heltäckande skor. Så i 30 grader gav vi oss ut i full mundering. De gick på typ en timme när vi väl va där. Visa tanten frågade massa saker om vår sponsor, hur vi fått en sponsor om vi bara va turister osv.. Kändes lite som att hon inte va så sugen på att ge oss visat, men efter en stund fick vi de ändå!
När vi kom utbi värmen igen begav vi oss för att leta efter frukost som vi hittade i ett köpcentrum en bit bort, och där la vi upp planerna för dagen. Shopping! Vi hade hm och cotton on i sikte och började vandra.
Lyckan jag kände när vi såg hm va nästan lite läskig! ALDRIG trodde jag att jg skulle bli SÅ glad över att se hm!
Vi gick igenom allt grundligt! Maxgränsen på plagg va 8 åt gången och vi va båg inne 4-5 ggr var med maxgräns! När jag frågade Petronella om vi skulle gå upp en våning fick jag svaret "jag har inte hunnit gå igenom allt än... Har du de?!"
Efter två timmar och några hundralappar snare kunde vi nöjda lämna affären. De va knappt att vå vågade, men bästa stopp va cotton on!
De va som tur va en liten butik. Och med tanke på hur de gick på hm så hade vi nu begränsningar! Men blev lite smått och gott även där. Jag fick dock shopping ångest när jag skulle betala (förra gången i mitt liv.. Och de va hemskt)
Men då lugna de Petronella mig genom att säga "sara... Vi är faktiskt på tjej resa nu! Då måste man faktiskt få shoppa!" Och vi har ju faktiskt sagt att sett va vår tjej resa!
Vi käkade mat i China town. Jag åt riktigt smarrig kyckling i sötsur sås.
Och sen blev de lite dusch och vila hemma. Vi bodde på ett reagge hostel som såklart låg precis brevid en reagge bar. Dit hade vi siktet på kvällen. Vi gick in och satte oss i baren, eftersom de va tek resa fastslog vi att de va drinkar vi skulle dricka ( också för att som kostade typ 20 kr styck) vi han inte ens få in våra drinkar innan de kom folk och ville fira oss. Efter tredje fotot började jag tröttna lite, men då fick vi varsin ny drink som tack! Så.. Lönt å va sur när man kan va glad? Eller?
Efter många förfrågningar om sällskap från 30+indierna på bordet en bit bort flyttade vi tillslut lite motvilligt över.. Men tillslut blev de en riktig höjdarkväll!
Trotts att dj i reagge baren vägrade spela reagge och att en av killarna precenterade mig som sin tjej för dina slusk kompisar som kom.. De a ganska snart eftr de som vi bestämde oss att moget nog smita iväg.
Dagen efter va mest hämta ut pass och få våra pass och sätta oss någonstans att hänga, både jag och Petronella har varit i Kuala Lumpur förut och ingen av oss blev direkt förtjust i stan. Vi hade bestämt oss för att ändra de denna gången.. Tredje gången gillt?
Vi hamnade på en arabisk restaurang påväg tillbaka till stan när vi lämnat ambassaden. Där satt vi i ett par timmar åt god mat och wifaade.
Bestämde oss för att gå tillbaka och på vägen fastnade vi förs i en juicebar och sen på de gyllene M'et för varsin glass.
När vi väl va hemma slocknade jag på studs. Och sen va de helt plötsligt idag, tokigt nog. Och då va de ÄNTLIGRN hemfärd! Inte de att de inte varit trevligt.. Nej nej super trevligt! Men vi har verkligen längtat hem!!
Började dagen med mina efterlängtade dim sum och sen gick vi på en sista upptäcksfärd som slutade med att vi köpte lite presenter, gjorde China town och sen satte vi oss på reagge baren och tog en drink. För att vi kunde! Och de e ju ändå fredag eller? Käkade lite och började sakta men säkert ta oss till flygplatsen.
När vi satt på flygbussen insåg vi att vi ade åkt från stan den tiden vi egentligen planerat att vara på flygplatsen och kände att de va kanske liiiite tight med tid egentligen. Men som vana resenärer tänkte vi DEEE LÖÖÖÖSER SIIG!
Framma på flygplatsen. 1.0
Vi försöker (ske erkännas, nu något stressade) hitta vår check in disk. Vi skrev ut biljetter på hitvägen men fick höra att dom inte skulle duga på hemvägen.
Efter en viss tid får vi höra att dom duger iaf. Då är se ca 7 minuter kvar till boardingen stänger... Ja ni förstår.
Tullkontroll 1.2
De är kö.... Ja, återigen lite stressigt. Men vi pratar med dom som står i kön och får smita föra ca 15 människor! SNÄLLT!
Hon kollar mitt pass och jag springer före, men Petronella blir fast för tantaskrället som sitter där tycker inte Petronella ser ut som tjejen på passet... VEM FAN SER SOM MAN GÖR PÅ PASSET SOM GJORES FÖR 100 ÅR SEN?!
Väsk kontroll 1.4
3 minuter kvar.....
Vi gör samma sak i denna kö som har typ 30 människor istället men vi pratar direkt med personalen denna gången. Efter att a skickat igenom väskorna inser jag att jag har mobilen i fickan och den måste kollas den med såklart. Så jag slänger in pass och mobil på rullbandet och får sen lite skäll av killen som sitter vid skärmen (ser se ut som jag har tid att bry mig?!?!?!?!?!)
Hitta gaten 1.6
Vi springer (igen) och ser att dom fortfarande har kö in. Bara några stycken kvar men ändå! Vi high fivar och ser nig jävligt nöjda ut! Klart som fankan vi ska till Bali idag.
Man ska inte ropa hej....
Hitta flygplanet 1..........
När man väl har gått igenom gaten så är de samma gång till alla flygplan.. (Lönt att ha specifika gater då känner jag? När vi väl kommit till vårt plan sätter en tjej upp en lapp som de står Jakarta på....
Dags att springa igen....
Vårt plan!!! 2.0 nöjda tjejer!
Vi kom. Vi såg. Vi segrade! 18 A och B!
De första vi gör är att kolla in flygplans menyn! För att vi kan.
Efter en stund kommer en kille och vill kolla våra pass?! Han säger att vi kan vaa lugna att de bara är för immigration tjottatjotta. Ja han sa så! Ordagrant!
Jo jag glömde ju berätta! Igår när vi hick hem så fastnade vi i en korsning där polisen stod och vinkade fram bilarna! Dom vinkade och vinkade och vinkade men bara till en fil. Så i säkert tio minuter stod vi där och tillslut sätter sig Petronella på trottoaren och en av poliserna kollar på henne (den yngre modellen av de två)
Och då reser hon sig upp och visar honom med handen att de är dags att göra ett stopp tecken så vi får gå! Jag skrattade så jag höll på att dö! Och inte långt efter de så fick vi minsann gå!
Och när vi åkte till ambassaden igår så sa Petronella till taxi chaffisen att vi va svenska prinsessor. Och frågade honom om han någonsin kört en svensk prinsessa förut. Han flinade lite och sa att de hade han inte! Nån gång måste ju vara den första!
Hon är allt bra rolig.. Den där Petronella.
De är de som många gånger gör min dag. Tokigheter!
Nu är jag i luften mellan malbajsia och Bali! (Moget ja vet. Men jag är lite små trött efter allt kutande så skyller på de) och tänker sitta här mella bensin och herr Japan som hållit inne en host sen vi satte oss och smyg fnissa åt allt roligt Petronella sagt och gjort dom senaste dagarna!
Världens störst godis automat!
Haha bara för att den e rolig! Vi kamnings roligt ihop trots att de regnar och är kallt där nu är och att de är svettigt och sol här! Eller hur! ;)
Tänker mycket på er alla. (Tro dock inte tro dock inte att jag kommer hem tidigare för de)
5 månaders visa! Check! 👌✔️
